Ida Norling

Sista dagen på Företags Bostäder idag.. Kändes mer än jag trodde att det skulle göra. Dock är det ju absolut inte sista gången jag träffar godingarna, misstänker att jag lär hälsa på rätt ofta :)

Kom in till kontoret vid fyra snåret idag. Fikade lite med gänget (godsakerna jag gjorde igår - uppskattade, framförallt den som jag var osäker på om jag skulle ta med mig!), pratade och hade trevligt. Lite tissel och tassel mellan Monica och Therese innan T reser sig upp och säger att hon ska läsa en liten vers som skrivits åt mig;

Ida
En dag blåste det en vind från Svenstavik och du följde med och hittade hit. Vi tyckte det var så kul när du kom, då hade vi lite annat att prata om :) Här har du sen städat och fejat, monterat upp tavlor och grejat. Jättekul att du har varit hos oss, nu dock på ett annat jobb du släpper loss. Väldigt tråkigt att du går men vi tror vi förstår. Vi är alltså inte fina nog för dig, som om du skulle vara en sån jäkla speciell tjej. Nejdå - vi är inte bittra, flyg du iväg du ungfågel och kvittra. Tänk inte tillbaka - tänk inte på oss, ut på krogen, drick sprit och slåss. Men börja inte sedan gråta för vi lär aldrig förlåta.

/ Monica Ohls

Kan man annat än älska dom!? Efter uppläsningen fick jag en bukett rosor och ett litet självlysande spöke.. Och sen, som pricken över i't går Monica iväg och kommer sedan tillbaka med en skål innehållande en liten fisk - i knew it! Fick berättat för mig att fisken var av sorten 'Slöjstjärt, lejonhuvud/Rödluva' och bar namnet Glenn. Haha, dom är för underbara - allihopa!

Nu har jag installerat Glenn i sitt nya hem och han tycks trivas rätt bra, simmar omkring och maur gött. Tror dock att han känner sig lite ensam så jag måste nog införskaffa en större skål och hitta en kompis åt honom :)

Nu blir det ett glas rött och lite chill - fredagsmys!