We don't sleep when the sun goes down..

I lördags var jag och resten av folket på butik 2309 (Svenstavik) in till stan och käka på Mikado tillsammans med butiken på Kyrkgatan. Riktigt trevligt och gott var det, en perfekt kväll med lagomt mycket mat, lagomt mycket alkohol och ja, allt var lagomt.

I alla fall, efter att vi ätit upp och gjort rätt för oss där på Mikado hängde jag, Gerd, Kerstin och mamma (moderskapet var kvällen till ära chaufför och fick också följa med och äta) med Mika hem till honom för en god drink och lite mera surr. Musiken som då spelades i bakgrunden kom från en av mina Spotify listor vid namn 'P3 skit' - herregud! Att musik verkligen kan slänga en tillbaka till ett speciellt ögonblick på bara nån millisekund. Helt plötsligt var jag tillbaka i Göteborg med alla mina underbara..

Det är på både gott och ont sånt där..
Vissa saker vill man ju verkligen komma ihåg bara för att det var så sjukt skoj just då. Andra saker kan ha varit roliga just då men man blir ledsen då man påminns om dem igen - hänger ni med?


Jaja, ett konstaterande kan jag i alla fall göra - musik är som syre, man måste ha det för att kunna leva och funka!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0