Vi bor på landet..
..och vi (i alla fall jag) trivs ypperligt bra med det!
Jag har inga som helst problem med att åka sex mil för att kunna florera runt i olika butiker. Det bekommer mig inte att för att ta sig från punkt A till punkt B så måste du själv eller någon annan köra. Jag trivs!
Jag tycker om att många av mina vänner, i synnerhet karlar, oftast är svart om händerna, att var och varannan har minst ett finger halvt avkapat (okej det kanske snarare är hemskt..) och det är stora bilar många väljer att frakta sig själv i. Att första bilen för många är en gammal rostig Volvo 240 och att man köper hus i ung ålder - det är charmigt och det är HEMMA!
Här bor jag, här trivs jag och här ska jag bo!
Underbara älskade landsbygd i Jämtland <3
Vet inte varifrån allt detta kom.. Kom bara att tänka på det idag då jag var på väg till Myrviken för att få håret fixat, att jag trivs så förbannat bra och att storstadslivet absolut inte är något för mig, inte ens Östersund.
Inget fel på stan, det kan vara trivsamt men det är då bra skönt att sedan veta att man ska åka hem!
Kvällen har, med mina mått mätt, varit en riktigt bra sådan. Umgåtts med pappa, druckit kaffe med pappa och en vän till honom, har tillsammans med en gammal klasskompis hälsat på en annan gammal klasskompis, åkt bil i skogen samt skotare. Känns som man är 14 igen och jag gillar det!
(Ibland i alla fall)
Nä nu börjar det här inlägget att barka iväg till bara en massa dravvel så det är väl kanske bäst att sluta här och säga godnatt.
Såå, godnatt.
